Vi åkte till Umeå för att bevittna Frida & Daniels bröllop. Vi fick låna svägerskans studentlya på Ålidhem att slagga i så vi kände oss som 21 år igen. De flesta bilder blev skit & de få som blev bra ligger på ett annat minneskort, så ni får hålla till godo med några enstaka trista bilder tyvärr, har typ inga alls på kameran.
Häften är alltid roliga att läsa, speciellt som icebreaker innan man lär känna folket runtomkring som man antingen kommer att gilla/ogilla. Vi satt på ett bord där alla kvinnor var gravida, iaf jag + de tre närmsta paren runtomkring. Vi skulle alla få kids typ samtidigt så vi hade mycket att prata om på vår nyktra sida, iaf på fruarnas front. Herrarna drack det som bjöds förstås & våra bordsgrannar var så trevliga att vi aldrig ville fara hem. Jättebra placering för oss/jag som inte kände en käft! :)
Ja, en suddig outfitbild har ni redan fått, dock med jacka på. Det här är det enda kortet jag har på mig själv & det var väl inte så mycket att visa, men nåja, nåt måste jag ju ta. Jag hade förresten köpt en svart tight klänning på HM för 129:- & den var både sjukt prisvärd & sjukt snygg. Baby var salig! :)
Menyn var att döda för. Jag "gillar inte" kantareller, men kantarellsoppan var så jävla god att jag kunde ätit 2 portioner till. Huvudrätten var också supergod förstås, men pannacottan var to die for. Både huvud/efterätt var hemgjorda så jag ger högsta betyg till kocken (maken?).
...till råge på allt hade de en smarrig bröllopstårta också, jag som gravid var ju i sjunde himlen förstås. Dock drabbades jag typiskt nog av magkatarr som jag fick stå ut med i typ 4 timmar innan jag gav upp & for hem. Min mage klarar fan inte både resa/graviditet/stress/oregelbundna mattider/"dålig" mat/ eller för mycket mat. This baby will kill me säger jag bara, från att ha haft en helt obekymrad graviditet till denna konstant jobbiga graviditet så säger jag bara "...det kommer att dröja tills nästa!".
Ni ser ju, så jävla gott att man vill dö. Förövrigt så hade de en alkohofri fördrink till oss preggon & den var sjuuuukt god att jag måste fråga dem vad de var för något. Det var nån form av "äppelvin" med kanel & vaniljsmak & det serverades varmt, kanske nåt glöggaktigt? Ah, så gott så jag ville dö igen.
Brudparet var skitsnygga, jag hade jättetrevligt på festen
(höll ändå ut tills 00.15 så helt off var jag inte trots en ond mage) & lokalen/dukningen var jättefint. Ett riktigt fint bröllop som jag är glad över att jag fick vara med om -
grattis återigen makarna Fredlander.